Med starkt självförtroende från finalen i Shanghai, valde Roberto Bautista Agut att fortsätta sin resa i Moskva, Ryssland. Där fick han möta den unge kazakstansk spelaren Alexander Bublik. Möjligen var spanjoren trött eller ur form för dagen. Den spelare som slagit ut Novak Djokovic var inte tillgänglig. Bublik vann matchen med 6-2, 7-5 och skickade ut förstaseedade Bautista Agut. Hemmaspelaren Daniil Medvedev gjorde en utmärkt tävling. Den nästan två meter långa 20-åringen slog ut fjärdeseedade Viktor Troicki och nådde kvarten, där han föll mot Stephane Robert i tre set. Fabio Fognini hade tillfälligt hittat formen och i semifinalen mot Philipp Kohlschreiber, spelade italienaren fantastisk tennis och vann första set med 6-1. Matchen blev tightare i andra set och Kohlschreiber hade mer att säga till om. Spelarna behövde ett tiebreak för att skiljas åt och det var Fognini som var hungrigare. Han vann tiebreaket med 7-2 och nådde sin andra hardcourt-final i karriären. Pablo Carreno Busta drog nytta av att Bautista Agut förlust på den övre halvan av lottningen och nådde semifinalen mot fransmannen Robert. Det krävdes ett break i det första setet för Carreno Busta för att ta ledningen. Robert skulle dock ha mer att säga till om det i andra set. Hans semesterliknande och slappa stil såg inte mycket ut för världen, men effektiviteten var desto högre. Däremot var det svårt att komma åt Carreno Busta. Han servade riktigt bra och det blev också avgörandet i tiebreaket. Spanjoren vann det med 7-2 och gick till sin fjärde final för året.
Italienaren startade bäst och vann det första setet med 6-4, efter mycket stabilt baslinjespel. Carreno Busta behövde höja sitt spel och fick en perfekt start i andra set. Han bröt Fogninis serve direkt och kunde också vinna setet med 6-3. Spanjoren kopplade greppet och bröt Fognini tidigt igen, i det avgörande setet. Dubbelbreaket till 5-2 skulle vara spiken i kistan och Carreno Busta vann det tredje setet med 6-2. Den andra titeln var säkrad för 25-åringen från Barcelona.
I Stockholm fick det svenska folket besöka av Juan Martin del Potro. Den nyblivne silvermedaljören i Rio blev tilldelad ett välförtjänt wildcard. Även om Gael Monfils var förstaseedad kom de flesta för att se argentinaren. Monfils hade egentligen inget att spela för mer än rankingpoäng och prestige. Han var nu klar för ATP-slutspelet som sjätte man och möjligen gjorde det honom för avspänd i den första matchen mot Gastao Elias. Inget ont om Elias, som gjorde en av sina bästa matcher för året, men Monfils var inte motiverad och det visade sig i förlustsiffrorna 6-7, 1-6. Någon vilja eller bra inställning kom det inte heller från Fernando Verdasco. Mot den 18-åriga svensken Mikael Ymer, vann spanjoren endast tre game. Någon tecken på nonchalans var det däremot inte från Juan Martin del Potro mot John Isner. Del Potro slog amerikanen med setsiffrorna 6-4, 7-6. Sjätteseedade Jack Sock – som tidigare nått final i Stockholm – avancerade till semifinal och fick där möta Alexander Zverev. I det första setet blev det inga break. Det jämna tiebreaket vanns av Zverev och tysken hade kopplat greppet. Jack Sock skulle dock få ett break direkt i andra set, men blev tillbakabruten omgående. Återigen bjöds publiken på ett tiebreak och denna gång var det Socks tur. Zverev blev bruten i det sista setet och kämpade sig tillbaka. Men det var Socks match att vinna. Amerikanaren bröt återigen Zverevs serve vid 5-4 ledning och vann det avgörande setet med 6-4. Lite lugnare blev det i den andra semifinalen mellan Grigor Dimitrov och Juan Martin del Potro. Argentinaren var den bättre spelare från start och bröt Dimitrovs serve vid 3-3. Genom starkt servande kunde del Potro serva hem setet med 6-4. Matchbilden förändrades inte heller i det andra setet. Det var tryck från argentinarens sida och Dimitrov som fick slita mest i servegame. Del Potros press belönades med ett break vid 5-5 och servade hem matchen.
Det var två spelare i form som möttes i finalen. Matchen var jämn fram till 5-5 i första set. Där visade del Potro sin styrka och bröt Sock till en 6-5 ledning. Argentinaren var säkerheten själv och servade hem setet. Direkt i det andra setet blev Sock bruten. Del Potro malde ner Sock och breakade amerikanen igen vid 3-1. Vinnarsiffrorna skrevs till 7-5, 6-1 och äntligen hade den omtyckte del Potro vunnit sin första titel för året. Den kom sent, men var definitint välförtjänt. Argentinaren hade gjort en episk comeback under säsongen 2016.
Det var bara två veckor kvar till ATP-slutspelet. Rafael Nadals meddelande om att han ställde in resten av säsongen, väckte ännu mer motivation för världstolvan Marin Cilic. Kroaten behövde en bra avslutning i de resterande tävlingarna för att kunna nå slutspelet. Och det var inga dåliga spelare som anslöt till 500 series-tävlingen i Basel. Bland de toppseedade spelarna fanns bl.a. Stan Wawrinka, Milos Raonic, Kei Nishikori. Servespecialisten och andraseedade Raonic åkte ut i den första omgången, mot den litauiska kvalspelaren Rickardas Berankis. Det var en skräll som ingen såg komma och återigen hade motivation slagit styrka. En annan skrällvinst kom från Mischa Zverev. Tysken visade prov på starkt nätspel och slog oväntat ut förstaseedade Wawrinka, med 6-1 i skiljeset. Kei Nishikori spelade också fin tennis och slog ut Juan Martin del Potro i kvarten. I semifinalen skulle han få möta Gilles Muller. Luxemburgaren hade på vägen dit slagit ut Grigor Dimitrov. Nishikori började bäst och fick ett tidigt break. Hans dominans från baslinjen såg inte ut att kunna störas. Gilles Muller kämpade sig kvar i matchen och bröt tillbaka till 4-4. Muller ryckte i japanens spel och bröt igen, för att vinna det första setet med 6-4. Det fortsatte med jämnt spel i det andra setet och vid 5-4 och 30-40 i Nishikoris serve, fick Luxemburgaren sin första matchboll. Men en mirakulös lobb skulle rädda japanen. Tiebreak fick avgöra det andra setet. Nishikori höll sig kallast och vann med 7-3. Och han fortsatte att växa in i rollen som den bättre spelaren. Japanen spelade ut Muller med 6-3 i det avgörandet setet och avancerade till sin femte final för året. Då Cilic hade tagit sig till semifinal mot Zverev, fanns det en möjlighet för US Open-finalisterna att mötas igen. Kroaten hade nu häng på en kvalificeringsplats i ATP-slutspelet och behövde vinna matchen mot tysken. Cilic fick ingen bra start och förlorade det första setet med 4-6. Zverev fortsatte att sätta press och hittade 0-40 i Cilic serve, vid 5-5 i andra set. Kroaten räddade samtliga breakbollar och kunde istället bryta Zverev vid 6-5, för att utjämna till 1-1. Det tuffa spelet fortsatte in i det tredje setet och Cilic bröt blankt till 5-3. Kroaten vann det avgörande setet och vann en mycket viktig match, på sin väg mot London.
Finalen blev ett enkelt första set för Cilic, som bröt Nishikori två gånger om. Hans stormande attackspel skulle däremot neutraliseras av den kvicke japanen i andra set. Nishikori fick sina första breakbollar i matchen vid 5-4 och 15-40 i kroatens serve. Breakbollarna var också setbollar, som han dessvärre inte kunde förvalta. Tiebreak skulle istället avgöra det andra setet. Cilic var hungrigare och spelade en bättre attacktennis. Japanen avslutade med ett snöpligt dubbel och matchen var Cilics. Kroaten tog sin 16:e titel i karriären och ett stort steg närmare ATP-slutspelet.
Ett starkt spelfält skulle också samlas i Wien, Österrike samma vecka. Andy Murray kom för att utöka sin serie av segrar och för Tomas Berdych gällde det att prestera väl på resultattavlan, för att hålla avståndet till David Goffin och Marin Cilic. Men tjecken föll direkt i den första omgången mot den georgiske kvalspelaren Nikoloz Basilashvili, med 7-5 i det tredje setet. Chockförlust blev det också för Roberto Bautista Agut. Spanjoren förlorade mot Jürgen Melzer. Österrikare utnyttjade sitt wildcard på bästa sätt och vann med setsiffrorna 6-3, 7-5. Femteseedade David Ferrer hittade också formen och tog sig till sin sjätte semifinal för året. Det blev ingen final för spanjoren under 2016, som nått minst en final sedan 2004. Ferrer tvingades lämna walk over p.g.a. en skada i vänsterbenet. Den andra semifinalen spelades och gav bra valuta för pengarna. Ivo Karlovic hade servat sig vidare och ställdes mot en Jo-Wilfried Tsonga i bra form. Som väntat blev det tunga servar från Karlovic sida och vid 5-5 i första set, kunde kroaten bryta Tsongas serve. Kroaten servade som vanligt hem sitt servegame och gick till en 1-0 ledning i set. Tsonga kom aldrig in i matchen och Karlovic bröt på nytt i det andra setet. Fransmannen var också nära på att bli bruten en gång till, men räddade upp situationen. Vid 3-4 underläge i kroatens serve skulle Tsonga få tre breakbollar. Han skulle också bryta Karlovic vid 6-5 ledning och det var nu utjämnat i den spännande semifinalen. Det blev inga break i det avgörande setet och tiebreak var den naturliga avslutningen. Den första matchbollen gick till Karlovic vid 6-5 och Tsonga räddade den i egen serve. Istället blev det Tsonga som fick den andra matchbollen. Kroaten satte backhandslicen i nät och Tsonga avancerade till sin första final för året.
Andy Murray skulle dock bli en mycket svår utmaning. Britten hade vunnit två raka titlar och 14 raka matcher inför finalen. Tsonga var inte riktigt med i början och Murray bröt tidigt, för att gå till en 3-0 ledning. Fransmannen reducerade, men var för sent ute. Första set gick till Murray med 6-3. Precis som mot Karlovic kom Tsonga i underläge i det andra setet. Britten var nära att bryta två gånger, men lyckades inte knyta till. Då tog Tsonga chansen igen och bröt tillbaka vid ställningen 4-4. Det blev ett tiebreak mellan spelarna och Murray fick sin första matchboll i fransmannens serve vid 6-5. Tsonga räddade den första. Den andra matchbollen kom vid 7-6 i Murrays serve och blev sista poängen i Wien. Britten vann matchen och titeln genom ett serveess. Den tredje vinsten var säkrad och nu började han nosa Novak Djokovic förstaplats på allvar.
Den sista tävlingen innan ATP-slutspelet var Paris, Frankrike. 1000 Masters series-tävlingen samlade de absolut bästa spelarna. Det var en hel del på spel också. Dels var det en kamp mellan Novak Djokovic och Andy Murray om förstaplatsen på rankingen. Sen var det också en uppgörelse om vilka två spelare som skulle knipa de två sista platserna i ATP-slutspelet. Tredjeseedade Stan Wawrinka hade inget bra dag och åkte ut direkt mot Jan-Lennard Struff. David Ferrer var tillbaka för spel, men förlorade mot John Isner i två tiebreak-set. Medan Djokovic hade en relativt enkel vinst mot Giller Muller, skulle Murray få det betydligt hetare om öronen mot Fernando Verdasco. Trots en hel del problem, vann britten det avgörande setet med 7-5. Hur gick det då för spelarna som var inblandade i slutstriden för ATP-slutspelet? Tsonga och Goffin var egentligen de spelare som hade minst chans att nå London. Cilic och Goffin gick senare mot upp mot varandra åttondelsfinalen. 6-3, 7-6 till kroaten, gjorde att han klar som sjunde man i slutspelet och belgarens chanser var punkterade. Tsongas möjligheter skulle också blåsas bort, när Milos Raonic blev för svår i kvartsfinalen. Berdych behövde en semifinalplats för att knipa den sista platsen från Dominic Thiem. Med en 6-1 ledning i första sets tiebreak mot Murray i det första setet, såg det ut som att det fanns ljus i tunneln för tjecken. Men det blev en mirakulös vändning från britten, som räddade sju setbollar för att vinna setet. Det andras setet blev också en jämn historia. Murray hade chansen att serva hem matchen vid 5-4, men missade chansen. Han fick ett nytt läge efter ytterligare ett break och denna gången begick han inget misstag. 7-5 vinsten i andra set gav en britten den fjärde raka finalen och saboterade Berdych chanser att nå ATP-slutspelet. Thiem var klar för sitt första slutspel i karriären. Medan Cilic var lättad, var John Isner betydligt hungrigare i semifinalen. Amerikanen hade inte sitt bästa år och Paris räddade honom från en relativt misslyckad säsong. Starkt servande gav Isner tre break i matchen och en 6-4, 6-3 vinst.
För att passera Djokovic var Murray tvungen att vinna över Raonic i den andra semifinalen. Kanadensaren hade fått problem med vaderna och ville inte riskera att göra skadan värre. Detta betydde att Andy Murray var ny världsetta. Serben hade 122 raka veckor och totalt 223 veckor på tronen. Djokovic skulle däremot få en ny chans att återta förstaplatsen på rankingen. Men tillbaka till Paris och finalen. Murray kunde nu toppa veckan med att vinna sin fjärde raka titel och 20 raka segrar. Britten bröt Isners serve i mitten av setet och kunde vinna med 6-3. Den långa och hårdservande amerikanen hade mer att säga till i andra set och vann till slut tiebreaket med 7-4. Det avgörande setet blev spännande och Murray kämpade till sig breakbollar vid 5-4 ledning i Isners serve. En perfekt placerad boll ner på amerikanens fötter gav Murray titeln. Det var inget mer än att buga för den 29-årige britten, som välförtjänt hade vunnit sin åttonde titel för året och blivit världsetta för första gången i karriären. Och även om säsongen nu var slut för de flesta, fanns det en tävling kvar för de åtta bästa spelarna. Det skulle också bli den slutgiltiga kampen om förstaplatsen på världsrankingen. ATP-slutspelet i London…