Parallellt med Washington spelades det tre grustävlingar. I Gstaad, Schweiz inledde Dustin Brown på bästa möjliga sätt. Tysken slog ut Juan Monaco i den första omgången och plockade därefter ut fjärdeseedade Thomaz Bellucci. Andraseedade Gilles Simon hade däremot ingen bra dag på banan och åkte direkt ut i två raka set, mot brasilianaren mot Thiago Monteiro. Robin Haase skulle sedan slå ut Monteiro med 7-6, 7-5 och ta sig vidare till semifinal, där Paul-Henri Mathieu väntade. Spelarna bröt varandra en gång var i det första set. Det blev ett tiebreak i första set och Fransmannen drog ifrån i till 3-0. Då började Mathieu att göra enkla unforced errors och Haase fick gratischanser. Holländaren tog vara på dem och vann till slut första set. Det blev exakt lika jämnt i andra set och ett nytt tiebreak inträffade. Denna gång var Haase överlägsen och han tog sig in i finalen, via en 7-2 seger i tiebreaket. Den höga höjden i Gstaad verkade passa holländaren av någon underlig anledning. Förstaseedade Feliciano Lopez imponerade också i sina matcher och fick möta Brown i semifinalen. Spanjoren fick en tuff inledning och förlorade sitt första set i tävlingen. Men i andra set skulle han hitta break i Browns serve. Tysken var inte i närheten i Lopez servegame och spanjoren vann setet med 6-3. De stabila servegamen fortsatte och Lopez tog sig till final med ytterligare en 6-3 vinst i tredje set.
Lopez hade inte slagit Haase på grus i deras tidigare tre möten. Vid 2-2 i första set kom första chansen för ett break. Spanjoren bröt Haase blankt och servade hem setet med 6-4. Holländaren lyckades få fart på sitt spel i det andra setet. Han bröt till 2-0, men blev senare tillbakabruten till 3-2. Spelarna höll sedan serven till 5-5, när Lopez skulle hitta sitt tredje break i matchen. Spanjoren spelade sig fram till 40-30 och fick sin första matchboll. Hans vänsterhänta förstaserve var välplacerad och vinsten var klar. 34-åringen sin femte titel i karriären och den första på grus.
Den andra grustävlingen spelades i Umag, Kroatien. Många av de seedade spelarna fick erfara förluster i de tidiga omgångarna. Förstaseedade Pablo Cuevas förlorade i sin första match mot portugisen Gastao Elias med 7-6 i skiljeset. Femteseedade Almagro åkte också ut mot Damir Dzumhur i den första omgången med 7-5 i tredje set. Och favoriterna fortsatte att försvinna i kvartsfinalen. Jiri Vesely bröt sin match mot Carlos Berlocq, vid underläge 5-7, 0-3 Martin Klizan förlorade mot den relativt okände landsmannen Andrej Martin, med 6-3, 5-7, 2-6. I semifinalen fanns det endast en seedad spelare kvar. Fabio Fognini hade äntligen fått till en hygglig tävling och spelade bra tennis. I semin fick han möta Gastao Elias. Det var också portugisen som hade slagit ut Cuevas på vägen. Fognini inledde bäst och bröt Elias i matchens första game. Breaket var också avgörande för det första setet, som slutade med 6-3 vinst för italienaren. Fognini var bollsnåll och hade flytet på sin sida. Han bröt återigen till 2-1 i andra set. Elias var den styrande spelaren, men kunde inte slå igenom Fogninis vägg. Vid 3-5 underläge fick portugisen 15-40 emot sig och på den andra matchbollen avancerade italienaren till sin första final, sen augusti 2015. Den relativt okände slovaken Andrej Martin gjorde sitt livs tävling och slog ut landsmannen Martin Klizan på vägen. 124-rankade Martin ställdes nu mot Berlocq i semin. Ryssen ödslade ingen onödig tid på banan och bröt direkt till 2-0. Men argentinaren skulle bryta tillbaka till 2-2 och de också bröt varandra två gånger till. Först set fick avgöras i ett tiebreak och Martin drog ifrån med en 5-1 ledning, som senare förvaltades till vinst med 7-4. Och breaken skulle fortsätta i andra set. Berlocq bröt i det första gamet och blev tillbakabruten vid 3-2. Den första matchbollen skulle komma vid 4-5 underläge och 30-40 i Berlocqs serve. Argentinaren slog ut sin forehand på sidolinjen och Martin fick nu erfara sin första ATP-final i karriären.
Det blev ett tätt första set i finalen. Fram till 4-3 ledning för Fognini, hade spelarna hållit sina servegame enkelt. Martin fick två breakbollar emot sig vid 15-40, men räddade båda. Ryssen skulle dessvärre hamna i samma underläge vid 4-5. Det blev för många bjudningar och Fognini kunde ta det första setet med 6-4. Italienaren spelade nu ut sitt register i andra set och spelade fläckfri tennis. Det handlade inte om att Martin spelad dåligt. Italienaren var för bra helt enkelt. Fognini tog en 5-0 ledning och servade hem matchen i andra set, med 6-4. Trots förlusten var det en bra insats från Martin, som nu klättrade in bland de 100 bästa på världsrankingen. För Fognini var titeln en nödvändighet för självförtroendet.
Det bjöds också på högklassig grustennis i Kitzbuhel, Österrike. Dominic Thiem fick som topprankade spelare möta sin barndomsidol Jürgen Melzer. Melzer hade sedan 2014 dragits med en axelskada och inte lyckats hitta tillbaka. Men han slog sensationellt ut sin unga landsman Thiem, som underpresterade ordentligt. I den tredje omgången skulle österrikaren ställas mot sin yngre bror Gerald Melzer. Det blev förlust för Jürgen med 6-1 i skiljeset. Kanske hade den yngre versionen av familjen Melzer tagit över. Det blev ett snabbt uttåg för femteseedade Lukas Rosol och tjecken förlorade sin första omgång mot georgiern Nikoloz Basilashvili i två jämna set. Även andraseedade Philipp Kohlschreiber åkte ut i sin första match, mot den unge ryssen Karen Khachanov. Den italienske 34-åringen Paolo Lorenzi imponerade däremot i Kitzbuhel och i semifinalen ställdes han mot Gerald Melzer. Det är många som har klagat på damtennisens stönade genom åren, men nu var det verkligen dags för männen att bjuda upp till kör. Melzer inledde bäst och fick det första breaket till 4-2 och höll också sitt egen servegame till 5-2. Tre setbollar vid 40-0 skulle också ge österrikaren det första setet, trodde alla. Lorenzi bröt tillbaka och spelarna skulle ta sig in i ett tiebreak för ett avgörande. Det var Lorenzi som var den stabilare spelaren och han vann det 7-4. Banan skulle bli ännu tyngre när regner föll ner. Matchen återupptogs efter två timmar och Melzer hade en tung uppgift framför sig. Vid 4-5 och egen serve, fick han flera matchbollar emot sig. Med lite hjälp från ovan och hemmapublien, tog han sig ur knipan och spelarna skulle återigen gå in i ett tiebreak. På den 13:e matchbollen kunde Lorenzi äntligen avsluta matchen och ta sig till final. Även om Melzer förlorade matchen, vann han definitivt kampen om stönandet. Den andra semin spelades mellan Nikolos Basilashvili och serben Dusan Lajovic. Det var en dålig match med mycket missar inledningsvis och Basilashvili skulle få det första breaket vid 4-3. Men georgiern höjde upp nivån och servade hem setet med 6-3. Han fortsatte också att dominera i andra set. Även om serben vann inledningsgamet i andra set, var Georgiern ett snäpp vassare hela tiden. Basilashvili vann sex raka game och fick nu möta Lorenzi i finalen.
Och veteranen Lorenzi var snabb i fötterna direkt. Han kämpade till sig ett break till 2-0 och bjöd inte in Basilashvili. De enkla misstagen fortsatte från georgierns sida och italienaren kunde bryta för andra gången, vilket också innebar setvinst med 6-3. Spelarna bröt varandra två gånger om i inledningen av det andra setet, innan det lugnade ned sig. Lorenzi fick sin första matchboll vid 30-40 och 5-4 i georgierns serve. Det blev en hetsig forehand miss från Basilashvili och 34-åringen ljublade över sin första ATP-titel i karriären.
Veteranerna bevisade att ålder bara var en siffra. Likt ett moget vin, hade de presterat tennis på toppnivå i den senare delen av deras karriärer. Och tennisen fick också ett kvitto på att hjärnmuskler hade styrka att nöta ner de yngre fysik.
Den sista chansen att hitta formen på hardcourt inför OS i Rio, var i Toronto, Kanada. 1000 Masters series-tävlingen hade samlat de bästa spelarna. Dessvärre var inte Roger Federer eller Rafael Nadal tillgängliga för spel. Federer behövde mer återhämtning från Wimbledon och Nadal ville vila upp sin vänsterhandled inför OS. Andy Murray ansåg också att schemat var för tätt inpå de olympiska spelen och avstod också. Men världsettan Novak Djokvic var på plats, tillsammans med Stan Wawrinka, Kei Nishikori, Milos Raonic och Gael Monfils. Dubbelspelaren Rajeev Ram från Usa, var en av överraskningarna i inledningsomgångarna i Toronto. Han slog ut både Ernest Gulbis och Lucas Pouille med 2-0 i set, innan han väntat föll mot Kei Nishikori med 6-3, 6-4. I ett tungt startfält var det inte oväntat att de högt seedade spelarna var i kvartsfinal. Djokovic hade 24-2 inför mötet med Tomas Berdych och utökade till 25 vinster mot tjecken. Serbens vinstsiffror skrevs till 7-6, 6-4. I en annan kvart möttes Raonic och Monfils. Fransmannen fortsatte att visa fin form, tillsammans med sin svenske coach Mikael Tillström. Även om Monfils blev bruten två gånger själv, lyckades han vinna fyra av Raonics servegame. Det räckte för en komfortabel 6-4, 6-4 vinst. Tuffare blev det i matchen mellan Grigor Dimitrov och Kei Nishikori. Japanen var dock den starkaste spelaren när det verkligen gällde och vann matchen med 6-3, 3-6, 6-2. Wawrinka hade inga problem med Kevin Andersson i den sista kvartsfinal och vann med enkla 6-1, 6-3.
Trots att Monfils var i form – var hans resultat mot Djokovic inte de bästa – milt sagt. Inför mötet hade Monfils förlorat samtliga 12 matcher och frågan var om ett 13:e möte kunna göra någon skillnad. Fransmannen fick en perfekt inledning och bröt till 2-1. Djokovic höjde upp nivån direkt och bröt Monfils två gånger om. Serben vann slutligen det första setet med 6-3. Den nya och spirituella versionen av Djokovic hade trätt i kraft och Monfils var återigen chanslös igen Han bröt fransmannen enkelt och vann det andra setet med 6-2. Möjligen kunde Nishikori och Wawrinka bli en jämnare match. Det första setet blev dramatiskt och Wawrinka hade flera chanser att ta hem setet. Bl.a. hade schweizaren 5-3 och egen serve. Han lyckades inte knyta ihop säcken och istället blev det ett tiebreak, där Wawrinka skaffade sig setboll vid ställningen 6-5. Ett dubbelfel gjorde att Nishikori kunde vända på läget och vinna setet med 8-6. Musten gick sedan ur Wawrinka och japanen kunde ta sig till final, efter en 6-1 vinst i andra set.
Det var ingen som förväntade sig att Nishikori skulle slå Djokovic i finalen. Serben spelade återigen en match med högt tempo från baslinjen och få missar. Tempot blev också för tungt för japanen i det första setet och Djokovic bröt till 4-2. Setet slutade 6-3 till och en ny svår utmaning väntade Nishikori. Han skulle också bli bruten till 1-3 i andra set, men replikerade tillbaka med ett snabbt break tillbaka. Spelarna höll serven fram till 5-5 i Nishikoris serve, då Djokovic bröt till 6-5. Serben gjorde vad han kom för att göra och infriade favoritskapet. 7-5 segern i andra set innebar den 30:e 1000 Masters series-titeln för Djokovic. Problemen från Wimbledon verkade vara ur världen och prognoserna såg sannerligen bra ut inför OS i Rio.