Sen kom grussäsongen igång på allvar. Under april började resan mot huvudmålet, Franska Öppna. Favoritunderlaget skulle ge spanjorerna och sydamerikanarna starka resultat direkt.
Det började i Houston. John Isner blev toppseedad i en tävling som hade övervägande amerikanska spelare. Marcos Baghdatis var på spelhumör och fick en enkel inledningsmatch. Argentinaren Diego Schwartzman fick en ordentlig uppläxning, när han förlorade med 0-6, 0-6 mot cyprioten. En annan grusspelare som flera ansåg ha stora chanser, skulle också ryka i den första omgången. Italienaren Paolo Lorenci fick stryk av hemmaspelaren och wildcardet Tommy Paul, med 6-2, 6-3. Andraseedade Benoit Paire skulle också få det svårt och förlorade mot Juan Monaco med 3-6, 5-7. Argentinaren fortsatte sin formkurva genom att avancera ändå till semifinalen, där han ställdes mot Feliciano Lopez. Möjligen var en tuffare match på väg mot den hårdservande spanjoren. Så blev det däremot inte. Monaco fortsatta sin segerrad av raka set-segrar och vann med 6-4, 6-2. Den andra semifinalen blev en helamerikansk uppgörelse. John Isner och Jack Sock hade också undvikit att förlora set på vägen mot semifinal. Det blev endast ett break i matchen och det var Sock som vann gamet. Vinstsiffrorna skrevs till 7-6, 6-4 för Sock och han blev den utvalde att göra sin nation stolt.
Men för att gå segrande ur Houston behövdes ett stort hinder undanröjas. Monaco var i toppform och blev inte en enkel match för Sock. Amerikanen startade bra och bröt till 3-1. Breaket var också tillräckligt för att serva hem första set med 6-3. I det andra setet fick Monaco mer inflytande och argentinaren bröt Socks serve till 1-3. Argentinaren vann också setet med 6-3. Monaco såg nu ut att ha mest vilja på banan och han bröt återigen, för att ta en 2-0 ledning. Men Sock gav inte upp bröt tillbaka vid 3-4 underläge. En stark upphämtning av amerikanen, som dessvärre släppte sitt servegame igen vid 5-5. Monaco kunde sedan serva hem matchen, för en 7-5 vinst i det avgörande setet. Det var en känslomässig argentinare som vann i Houston. Monaco hade tidigare haft ett halvårs skadeavbrott från augusti 2015 och förväntade sig inte en tävlingsseger. Titeln blev hans nionde i karriären.
ATP-tävlingen i Marrakech, Marocko spelades också under samma vecka. Andraseedade Joao Sousa förlorade direkt mot argentinaren Facundo Bagnis med 6-2, 6-2. Guillermo Garcia-Lopez var förstaseedad och även han föll tidigt. I kvartsfinalen blev Jiri Vesely för svår för spanjoren och tjecken tog sig vidare med setsiffrorna 6-4, 7-6. Det skulle bli mer argentinska framgångar i Marrakech genom Federico Delbonis. Han besegrade Pablo Carreno Busta med 7-5, 6-2 i kvarten och fick möta en ny spanjor i semifinalen. Albert Montanes vann sina tre inledningsmatcher i två raka set och såg ut att bli en tuff motståndare. Den 35-årige veteranen var på hugget inledningsvis och bröt Delbonis i det första servegamet. Argentinaren svarade upp direkt och bröt tillbaka. Han skulle också bryta vid 5-4 ledning, för att ta hem första set med 6-4. Montanes hängde inte riktigt med i tempot och blev ofta hårt pressad från baslinjen. Vid 3-2 ledning bröt argentinaren till 4-2 och han servade sedan hem matchen med 6-3. Hans finalmotståndare skulle nu antingen bli Jiri Veseley eller Borna Coric. Det blev en jämn fight och det första setet avgjordes i tiebreak. Veseley tog ledningen med 2-0 och ett minibreak, men fick hårt motstånd tillbaka. Kroaten Coric var starkare i slutändan och vann tiebreaket med 7-5. I andra set bröt Veseley serve till en 2-0 ledning. Coric skulle dock bryta tillbaka till 3-2 och det blev ett nytt tiebreak. Kroaten vann sitt andra tiebreak och efter att Veseley slagit ut sin forehand, var matchen över.
Delbonis visade tidigt att han ville vinna titeln. Han bröt Coric två gånger om i det första setet och vann med 6-2. Den unge kroaten spelade upp sig i det andra setet och hade chanser i Delbonis serve. Men det var inte Coric dag. Delbonis var snabbare och hungrigare. Vid 5-4 ledning servade Coric för att stanna i matchen. Han skulle istället bli bruten och Delbonis sträckte upp händerna i skyn. Han tog sin andra titel i karriären och inledningen av april gav Argentina en dubbel.
Men sen kom spanjorerna igång. Rafael Nadal hade sedan tidigare vunnit den tunga 1000 Masters-tävlingen i Monte Carlo åtta gånger på raken, mellan åren 2005-2012. Med en chockerande förlust för Novak Djokovic, med 6-4 i skiljeset mot tjecken Jiri Vesley, öppnades en ny chans för den snabbfotade fightern från Mallorca. Sjätteseedade Berdych fick inte heller ordning på sitt spel i sin första match och förlorade med 6-3 i avgörande set, mot kvalspelaren Damir Dzumhur.
I övrigt tog var det inte mycket skrällar. De seedade spelarna gjorde sitt och i kvartsfinalen ställdes Roger Federer mot Jo-Wilfried Tsonga. En tung uppgörelse skulle avgöras vid 5-5 i tredje set. Tsonga bröt schweizaren till 6-5 och servade hem matchen. Gael Monfils skulle bli hans utmanare och Tsonga var inte sig lik. Fötterna var aningen stumma och det franska derbyt slutade med en 6-1, 6-3 vinst för Monfils. För att ta sig till sin 10:e final var gruskungen Nadal tvungen att slå andraseedade Andy Murray i semifinalen. Spanjoren hade tidigare avfärdad Stan Wawrinka med de enkla setsiffrorna 6-1 6-4, medan Murray endast släppte två game mot Milos Raonic. Det var en jämn match inledningsvis. Britten skulle utgöra skillnaden efter 2-2, då han bröt Nadal två gånger om och vann setet med 6-2. Nadal kom igång ordentligt i det andra setet. Spanjoren bröt Murrays serve till en 4-3 ledning och kunde sedan blankt serva hem setet med 6-4. Som så många gånger förr malde Nadal ner Murray. Han bröt direkt i första gamet och fann ytterligare ett break vid 3-1. 6-2 i det avgörande setet gav spanjoren hans nionde final i Monte Carlo.
Till finalen talade det mesta för en ny vinst för Nadal. Det första setet var fyllt av brutna servar och spanjoren drog ifrån två gånger om. Vid 5-3 servade Nadal för att ta hem det första setet. Monfils visade riktig kämpaglöd och bröt tillbaka till 5-4. Vid 6-5 ledning för Nadal i fransmannens serve kom ytterligare ett break. Det blev slutligen en 7-5 vinst i det första setet för spanjoren. Spelarna gav allt och publiken uppskattade de underhållande bollarna under det andra setet. Denna gång var det Monfils som tog kommandot genom ett break vid 1-1. Nadal klamrade sig kvar och bröt tillbaka till 3-3. Men precis som i första set, fortsatte spelarna att bryta varandra. Nadal skulle dock få nya problem vid 5-5 och Monfils breakade igen. Fransmannen tog spelarna in i ett tredje set. Väl där så höjde Nadal sitt spel igen. Hans fysiska styrka och mentalitet var tillbaka och han bröt Monfils omgående, för att skaffa sig en 1-0 ledning. Fransmannen kunde inte längre motstå trycket och Nadal vann det sista setet med 6-0. Den nionde titeln för spanjoren var ett faktum.
Resten av gruseliten drog sedan vidare till Barcelona i Spanien, för en 500 series-tävling. Förstaseedade Rafael Nadal hade bevisat att han var tillbaka på fullaste allvar och släppte inte ett set i inledningsmatcherna av tävlingen. Varken Novak Djokovic, Andy Murray, Stan Wawrinka eller Roger Federer ställde upp i Barcelona. Av de många spanjorerna som deltog i tävlingen var det bara Nadal som nådde längre än åttondelsfinal. Överraskningen i Barcelona blev Malek Jaziri. Tunisiern nådde kvarten, där han förlorade med 1-6 i det avgörande setet mot sjätteseedade Benoit Paire. Andrey Kuznetsov fortsatte sin stadiga form, men blev utslagen enkelt av Philipp Kohlschreiber i kvartsfinalen. I semifinalen ställdes tysken mot Nadal. Spanjoren utförde sitt jobb noggrant och bröt Kohlschreibers serve tre gånger i matchen. Det räckte för en 6-3, 6-3 vinst och en ny final.
Kei Nishikori hade inte heller några svårigheter fram till semifinalen. Fransmannen Pair blev japanens utmaning. Nishikori inledde med ett våldsamt tempo från baslinjen. Han bröt Pair två gånger om och vann första set med 6-3. Japanen slog inte av på tempot i andra set heller. Snarare skruvade han upp det och bröt serve igen till 2-0. Nishikori vann det andra setet med 6-2 och publiken fick den final de ville se.
Spelarna inledde med att bryta varandras servar i det första setet. Ett set som kunde slutat hur som helst, fick sitt avgörande vid 5-4 ledning för Nadal. Nishikori servade för att kvittera till 5-5, men blev bruten och förlorade första set med 4-6. De tunga bollduellerna fortsatte och Nishikori bröt direkt i det andra setet. Givetvis kämpade Nadal sig tillbaka till 1-1 och skaffade sig ett nytt break till 3-1. Trots ett 1-4 underläge, kunde japanen kämpa sig tillbaka till 4-4. Men det var spanjoren som skulle räta på ryggen och skaffa sig matchboll vid 6-5 i Nishikoris serve. En enkel forehand miss från japanens racket innebar att Nadal hade vunnit sin andra raka grustitel för året.
Den spanska tennisdominansen skulle också fortsätta sitt segertåg den kommande veckan i Bukarest, Rumänien. Bernard Tomic tilldelades ett wildcard och blev förstaseedad. Resan tog dock ett abrupt slut när australiensaren förlorade sin inledningsmatch, med 6-3 i skiljeset mot holländaren Robin Haase. Andraseedade Ivo Karlovic skulle också få respass direkt mot fransmannen Lucas Pouille, som vann med 6-3, 6-4. Trots att Spanien bara hade tre spelare till start, blev det en helspansk uppgörelse i semifinalen mellan Fernando Verdasco och Guillermo Garcia-Lopez. Det var Verdasco som var den starkaste inledningsvis och han bröt direkt för att gå till en 3-0 ledning. Garcia Lopez hade uppenbara problem i sin serve och var nära att bli bruten en gång till. Verdasco vann till slut setet med 6-3. Han fortsatte sitt tryck, men kom av sig i det andra setet. Vid 4-3 ledning bröt Garcia Lopez och han kunde kvittera till 1-1 i set. Verdasco återfann sitt starka grundspel och bröt till 3-1 i det avgörande setet. Han gick sedan till en 5-2 ledning och avslutade med en till break. 6-2 vinsten i det avgörande setet gav Verdasco hans första final för året. Möjligen skulle det bli en argentinare på andra sidan nätet i finalen, då Federico Delbonis tog sig an Lucas Pouille. Det blev ett riktigt tufft första set som skulle avgöras i tiebreak. Fransmannens hårda baslinjespel skulle utgöra skillnaden och han vann tiebreaket med 7-4. Han utnyttjade också chansen att bryta Delbonis till en 3-1 ledning. Och argentinaren kom inte närmare än så. Pouille kunde komfortabelt serva hem matchen vid 5-4 och nå sin första ATP-final i karriären.
De oseedade spelarna drog inte någon storpublik och det såg glest ut på läktaren när finalen avgjordes. Verdasco bröt blankt vid 2-1 och kunde serva hem setet med 6-3. Pouille hade det tufft ute på banan och lättare blev det inte när han blev breakad i inledningsgamet i andra set. Spanjoren fick också ett dubbelbreak till 4-1 och servade hem matchen vid 5-2. Det blev Verdascos första titel för året och en ordentlig skjuts för självförtroendet, inför de kommande tävlingarna. Spanjoren visade upp sin bästa tennis på bra länge och gav sitt hemland en ny titel på gruset.