Wimbledon
Men nu var det äntligen dags för höjdpunkten som tennisfansen och den brittiska publiken hade väntat på. Champagnen och jordgubbarna var tillbaka för en två veckors lång tennisfest i Wimbledon. Givetvis var förväntningarna på Andy Murray skyhöga. Britten hade sedan tidigare vunnit både Grand Slam-tävlingen och OS i London, på centrecourten. Om han kunde upprepa den bedriften återstod att se. Novak Djokovic var utan tvekan den stora favoriten. Det började också spekuleras i om serben skulle kunna vinna en ”äkta” Grand Slam, efter vinsten i Franska Öppna. Tråkigt nog kunde inte Rafael Nadal medverka i årets upplaga av Wimbledon. Hans vänstra handled hade inte läkt ännu och spanjoren ville inte förvärra skadan. Roger Federer var däremot på plats och förväntades gå långt i tävlingen.
Det blev ingen lång resa för fransmannen Gael Monfils. Han förlorade överraskande mot sin landsman Jeremy Chardy i första omgången. Trots ledning med både 1-0 och 2-1 i set, slarvade Monfils bort matchen och Chardy vann det femtet setet med 6-1. I övrigt var det inte några större överraskningar inledningsvis, där en stor majoritet av de högre rankade spelarna tog sig vidare. I andra omgången möttes Dominic Thiem och Jiri Vesely. Den långe tjecken visade prov på tung attacktennis med stark serve och bra nätspel. Thiem nådde inte upp till den höga standard han visade tidigare under juni månad och förlorade matchen med 7-6, 7-6, 7-6. Respass blev det också för Gilles Simon. Grigor Dimitrov vann övertygande med 3-1 i set. Stan Wawrinka fick också en kort resa och förlorade mot Juan Martin del Potro i fyra set. Dubbelspecialisterna Nicolas Mahut och Pierre-Hugues Herbert var inte i Wimbledon enbart för att spela dubbel. De var även långt fram i singel. Ironiskt nog möttes paret i tredje omgången och Mahut drog det längsta strået och vann med 3-1. Men som plåster på såren, vann de dubbeltiteln istället.
En riktig sensation var på gång på centrecourten i den tredje omgången. Sam Querrey hade vunnit de två inledande seten med 7-6, 6-1. Det såg ut som att Djokovic var på väg att vända i tredje set, när han skaffade sig breakboll vid 4-4. Men Querrey var bättre för dagen och vann det tredje setet med 8-6 i tiebreak. Amerikanen såg chockad ut när Djokovics forehand seglade ut på sidolinjen. En stor skräll var fullbordad och den dominanta världsettan var utslagen. En annan överraskning i tävlingen var Lucas Pouille. Fransmannen slog ut både del Potro och Bernard Tomic, på sin väg mot kvartsfinal. Matchen mot Tomic slutade med en 10-8 vinst i det avgörande setet, efter nästan tre timmars spel. Men det tog dessvärre slut för 22-åringen i kvartsfinal mot Tomas Berdych. Tjecken vann matchen i tre raka set. Trots det visade den unge fransmannen återigen att det fanns stor kapacitet för framtiden. Den första semifinalen spelades mellan Roger Federer och Milos Raonic. Roger Federer var sugen på revansch mot den storservande kanadensaren och såg fram emot en ny semifinal i Wimbledon. Det var ingen tvivel om att båda var på spelhumör heller. Servarna och slagen var som missiler på banan och den ena vinnaren avlöste den andra. Raonic tog första set med 6-3. I andra set kom Federer tillbaka och schweizaren vann tiebreaket för att kvittera till 1-1. Han bröt sedan kanadensarens serve vid 3-3 i andra set och kunde serva hem setet med 6-4. 2-1 till Federer och det såg ut som att det kunde bli en ny final för den forne världsettan. Federer hade chans att bryta Raonics serve igen vid 2-2 och 4-4 i andra set, men kanadensaren var envis och kom tillbaka. Vid underläge 5-6, hade Federer egen serve och 40-0. Schweizaren gjorde två ödesdigra dubbelfel och istället för ett tiebreak, hängde Raonic kvar och till slut lyckades han vinna setet. De missade chanserna i fjärde set kostade Federer matchen. Raonic bröt på nytt vid ledning med 2-1 i avgörande set och kunde sedan serva setet och matchen.
Kanadensaren nådde sin första Grand Slam-final och Federer fick ett bittert avslut i Wimbledon 2016. I den andra semifinalen möttes Andy Murray och Tomas Berdych. Även om det var relativt jämnt i inbördes statistik mellan spelarna i 15 möten, hade Murray vunnit de fem senaste mötena och endast släppt ett set. Första set fick sitt stora avgörande när Murray bröt till 4-3. Det var tydligt att Berdych fick jobba för varje poäng. Även om tjecken försökte jobba sig in i matchen, var det svårt. Murray var på en högre nivå och första sets historia upprepade sig. Murray bröt återigen vid 3-3 och vann setet med 6-3. Ingenting pekade på att Berdych skulle kunna vända. Det blev en relativt enkel transportsträcka för britten, som breakade tjeckens serve vid 2-1 ledning och vann det tredje setet med 6-3. Ivan Lendl var tillbaka efter två års frånvaro som coach och en ny final väntade i Wimbledon. Med Djokovic och Federer ute ur bilden, hade Murray ett drömläge att vinna sin andra Wimbledon-titel.
Men det skulle inte bli enkelt mot den hårdservande och kraftfulle kanadensaren. Milos Raonic var inte en finalmotståndare att underskatta. Men Murray hade vunnit tre gånger mot Raonic och dessutom slagit honom på gräset några veckor innan. För den långe kanadensaren var det debut i Grand Slam-finalsammanhang och möjligen var han sliten efter den långa matchen mot Federer. Murray började bäst i matchen och bröt Raonics serve vid 3-3 i första set. Britten dominerade första set tack vare sina snabba fötter och starka serve. Planenligt tog Murray hem första set med 6-4, inför de brittiska fansen. Andra set set skulle bli ännu jämnare än det första. Murray var nära att bryta Raonic serve vid 4-4, men kanadensare räddade sig ur situationen med sin tunga serve. Det blev ett tiebreak och britten drog ifrån tidigt med en 4-1 ledning och två minibreak. Britten behöll försprånget och vann tiebreaket med 7-3. Murray hade nu ett nytt guldläge med 2-0 i set och Londonpubliken bakom sig. Raonic hade dock inga planer på att ge upp matchen. Kanadensaren skaffade sig istället två breakbollar i Murrays serve, vid 2-2. Men britten vägrade att bjuda in kanadensaren och höll sitt servegame. Tredje set gick till ett nytt tiebreak. Precis som i andra set, fick Murray ledningen och denna gång fick han fem chanser att ta hem Wimbledon, vid ledning 6-1 och egen serve. Raonic reducerade till 6-2, men på den andra matchbollen blev trycket för stort för kanadensaren, som placerade sin backhand i nät. Andy Murray knöt näven och vrålade ut sin glädje. Den andra titeln i Wimbledon var säkrad för britten.
Novak Djokovic behövde distans till tennisen, efter förlusten mot Sam Querrey. Ett nederlag, som enligt honom själv inträffade p.g.a. privata orsaker. Det var mycket spekulationer kring varför serben var i obalans. Hade det med ett tuff spelschema att göra eller saknades motivationen? Som åtgärd skaffade Djokovic hjälp från Spanien. Men det var inte något tekniskt eller strategiskt han ville förbättra. Den tidigare tennisspelaren och numera spirituella kärleksgurun Pepe Imaz, var mannen som skulle hjälpa serben på fötter igen. Djokovic blev nu involverad i hur han kunde distansera sig från kaoset som tennislivet och pressen det skapade. Meditationen var medicinen som Imaz föreslog och nu började media och press att undra vad som skulle hända med världsettan. Skulle Djokovic bli en hippiespelare som inte brydde sig om tennis, eller skulle han gynnas av den nya vägen?